Innan vi visste att bebis var en lillebror så diskuterade vi massor av namn och var ganska snabbt överens om att det fanns massor av fina tjejnamn. Min första känsla var att det här är en liten tjej och efter lite funderande och en del diskuterande så var vi ganska eniga om att vi båda kunde leva med namnet Greta Matilda Sollén (tilltalsnamn skulle vara Greta).
När det sen var dags för det stora ”riktiga” ultraljudet så tog nyfikenheten över och det visade sig då att det med största sannolikhet var en lillebror som campade i min mage… Greta var inte längre helt självklart och nu började den stora jakten på pojknamnet! Mina barn sen tidigare har haft namnen klara redan innan födseln, det har liksom varit självklart vad de skulle heta, inga större tveksamheter alls…
Den här gången är det värre…. Vi (läs jag) har bollat namn och vi (läs Andreas) har ratat dem… J Vi har i tanken gått igenom Theo, Alvin, Alfons, Elis och Zacharias men inget har liksom slagit igenom. Inget har varit självklart. Senaste förslaget är Milo Alexander Sollén (tilltalsnamn Milo) och nu när folk frågar så är det namnet vi (för stunden) är eniga om. En del reagerar spontant med Åh vad fint, andra är lite mer diplomatiska ”jaha, hur kommer det sig” – svårt det där… Det är ganska uppenbart vad folk tycker och det kan vara svårt att inte börja revidera sitt beslut baserat på vad jag tror att andra tycker….
Milo kommer säkert att kallas för Mille, vår lilla Mille och jag gillar det! Så IDAG är det en Milo vi väntar i magen. Om han nu kommer ut och absolut inte är en Milo så får vi börja om… Hualigen, det hoppas jag vi slipper! J
